Får månadsblödning innan ṭawāful-ifāḍah och har inte möjlighet att stanna och bli ren
Muḥammad bin Sālih al-´Uthaymīn
Muḥammad bin ´Abdul-´Azīz al-Musnad (1422), Fatawa Islamiyah. Volym 4. Libanon: Maktaba Dar us-Salam. 156 s. ISBN saknas Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8
Fråga: En kvinna får sin månadsblödning och hon utför inte ṭawāf ul-ifāḍah. Hon bor utanför Saudiarabien och tiden för avresa kommer. Hon har inte möjlighet att skjuta upp den och det är omöjligt för henne att återvända till landet vid ett annat tillfälle. Vad gäller då?
Svar: Ligger det till som du har beskrivit – att det finns en kvinna som inte har utfört ṭawāf ul-ifāḍah, att hon fått sin månadsblödning och att hon inte kan stanna i Mecka eller återvända dit om hon reser innan hon gör ṭawāf – då finns det två metoder som hon kan använda sig av.
Antingen kan hon använda sig av en injektion [eller tabletter] som stoppar blödningen och då utföra ṭawāf, eller kan hon försöka hålla tillbaka blödningen genom att använda något lämpligt material som hindrar blodet från att rinna på moskéns golv, och eftersom det är nödvändigt då utföra ṭawāf. Den åsikt som vi nämnt är den mest korrekta och det är den som s̲hayk̲h ul-islām ibn Taymiyyah – må Allāh vara honom nådig – har valt.
Motsatsen till detta lämnar endast en av två valmöjligheter. Antingen håller hon kvar vid vad som finns kvar av hennes iḥrām, genom att hon är förbjuden för sin man [från att ha intim samvaro] och att hon inte kan gifta sig [om hon inte är gift redan], eller anses hon vara hindrad och slaktar därmed ett djur och kommer ut ur iḥrām. I detta sista fall räknas inte denna vallfärd för henne.
Båda dessa tillvägagångssätt är svåra. Eftersom det är nödvändigt är därför den korrekta åsikten i en situation som denna den som s̲hayk̲h ul-islām ibn Taymiyyah – må Allāh vara honom nådig – har valt. Allāh säger: “Han har inte lagt på er svåra eller tunga plikter i [utövningen av er] religion.” 1 Och Han säger: “Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er.” 2
Kan kvinnan resa och sedan återvända när hon blir ren, då är det ingen synd från hennes sida om hon reser och återvänder när hon har blivit ren. Sedan utför hon ṭawāf för vallfärden. Under denna tid [tills hon återvänder för ṭawāf] är hon förbjuden för sin man [de får inte ha intim samvaro], då hon inte har utfört den andra fasen i avlägsnandet av iḥrām.