al-Ibadah

Handlingar; om de begås av egen fri vilja

Muḥammad bin Sālih al-´Uthaymīn

Fahd bin Nasir bin Ibrahim as-Sulaiman(1424), Fatawa Arkanul-Islam. Volym 1. Libanon: Makbtaba Dar us-Salam. 183 s. ISBN 9960-892-66-2 Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8

Fråga: Kan ni förklara det förutbestämda? […]

Svar: Det förutbestämda har varit en källa till tvister under en lång tid. Därför har människor delat sig i grupper: två extremer och en mellangrupp. Beträffande de båda extremerna:

De tittade helt på Allāhs förutbestämmelse och de var blinda inför människans fria vilja. De säger: Människan är tvingad att handla och har inget val i handlandet. Faller någon då på grund av vinden ned från ett tak, eller något liknande, är det detsamma som om personen hade gått ned därifrån via trappan.

De tror att människan utför eller överger handlingar genom ett eget val och att hon är blind inför Allāhs förutbestämmelse. De säger: Människan är oberoende i sitt handlande och det finns inget beroende till Allāhs den Upphöjdes förutbestämmelse.

Den mellersta gruppen erkänner dessa båda orsaker och tittar på fullständigheten i Allāhs förutbestämmelse och människans fria vilja. Gruppen menar att man måste vara medveten om skillnaden mellan någon som faller ned från taket på grund av vinden [eller något liknande] och att personen genom sin fria vilja går ned via trapporna. Det första scenariot inträffar inte genom personens [eget] val men det andra gör det, och båda sker genom Allāhs påbud och förutbestämmelse. Inget inträffar i Allāhs herravälde utom genom Hans vilja.

Men det som inträffar genom någons [egen] vilja är personen ansvarig för och det förutbestämda är inte en ursäkt när personen motsäger sig de befallningar och förbud som har föreskrivits personen. Detta beror på att personen syndar när personen önskar göra detta och personen vet inte vad Allāh har skrivit. Att synda genom ett eget val är orsaken till straffet, oavsett om det sker i detta liv eller i det Nästkommande. Skulle någon tvingas att synda, då räknas inte detta och personen straffas inte för det. Personen är ju ursäktad.

Om någon är medveten om att när personen flyr från elden till en plats där personen är säker, eller när personen väljer ett vackert och stort hus för att bo i, så sker det genom personens val. Samtidigt tror personen att när personen flyr från elden och när personen väljer huset, då sker det genom Allāhs förutbestämmelse.

Och om personen skulle stanna kvar vid elden eller inte välja detta hus, då anses det vara försumlighet från personens sida och att förlora en chans. Detta är något som personen klandras för. I vilket fall som helst, varför är personen inte medveten om detta när det gäller personens försumlighet i att överge möjligheter för att uppnå frälsning från Elden i det Nästkommande, något som kommer att leda personen till Paradiset?

På tal om exemplet som gällde att om Allāh bestämmer att någon ska bygga en moské så kommer personen att bygga den utan att ha något val i detta, men Allāh lämnar det till upp till personen att själv bestämma hur bygget ska gå till. Detta exempel är inte rätt då det ger intryck av att personen agerar på egen hand i byggandet och att detta inte är en del av Allāhs förutbestämmelse utan att enbart ursprungsiden om bygget tillhör förutbestämmelsen och att det inte finns något val här.

Sanningen är att ursprungsiden att bygga moskén innefattas i personens fria vilja då personen inte tvingas att göra det, precis som personen inte tvingats att reparera sitt eget hem. Men iden har Allāh den Upphöjde bestämt för personen utan att personen har varit medveten om det. Människan vet inte att Allāh har bestämt något visst förrän det inträffar. Det förutbestämda är en dold hemlighet som ingen utöver Allāh har vetskap om, utom om Han ger någon kunskap om det eller när det inträffar i verkligheten.

Hur byggnaden upprättas ligger också det i Allāhs förutbestämmelse. Han den Upphöjde har ju bestämt allt, både allmänt och detaljerat. Allāhs tjänare kan inte välja något som Allāh inte vill besluta. Väljer en tjänare att göra något, då är personen säker på att Allāh den Upphöjde har befallt och bestämt det.

Allāhs tjänare är fria att välja enligt de uppenbara fysiska orsaker som Allāh den Upphöjde har bestämt som orsaker till att personens handling inträffar. Tjänaren känner inte att någon har tvingat personen när handlingen utförs, men om tjänaren gör det enligt de orsaker som Allāh den Upphöjde har bestämt till att vara orsaker, då vet vi med säkerhet att Allāh den Upphöjde har förordnat både det allmänna och det detaljerade.

I ditt exempel där en person syndar och du säger att Allāh bestämmer att personen ska synda, att personen kommer att begå den och att personen inte har något val i det utan att Allāh har lämnat sättet att begå synden och ansatsen upp till personen; i detta fall säger vi detsamma som vi sade när det gäller moskébygget.

Allāhs beslut att personen syndar motsätter sig inte att han väljer att begå den [synden]. När personen väljer att begå den vet personen i fråga ju inte vad Allāh den Upphöjde har bestämt för personen. Därför gör personen det av egen fri vilja och personen är omedveten om att någon har tvingat personen att göra det.

Men om personen gör det vet vi att Allāh har bestämt att personen gör det och sättet som personen begår synden på skedde genom personens val. Detta upphäver inte Allāhs den Upphöjdes förutbestämmelse. Anledningen är att Allāh den Upphöjde har bestämt allting, både allmänt och detaljerat, och han har bestämt orsakerna som leder till detta. Inga av Hans handlingar är undantagna detta och inte heller några av människornas som de väljer att göra eller tvingas att göra. Allāh den Upphöjde säger:

“Visste du inte att Gud har kännedom om allt i himlen och på jorden? Allt detta är upptecknat och bevarat. Det kostar inte Gud någon möda.” [Koranen 22:70]

“Så har Vi också låtit varje profet mötas av fiendeskap från de onda krafterna bland människor och osynliga väsen, som viskar fagra ord i varandras öron för att förvirra och vilseleda. Hade det varit din Herres vilja skulle de inte ha gjort detta; låt dem därför hållas med sina påfund!” [Koranen 6:112]

“Och av dem som sätter andra gudar vid Guds sida förleds många av [tron på] dessa gudar att se dödandet av sina barn som något förtjänstfullt, och så drivs de mot undergången och deras religiösa begrepp förvirras alltmer för dem.” [Koranen 6:137]

“Om Gud hade velat skulle de släkten som följde dem inte ha stridit med varandra efter att ha nåtts av dessa klara bevis. Men de kom att omfatta skilda meningar – några trodde, andra framhärdade i otro. Om Gud hade velat, skulle de inte ha stridit med varandra; men Gud gör vad Han vill.” [Koranen 2:253]

Det är inte passande att grubbla över frågor som dessa själv eller att diskutera dem med andra. Frågor likt dessa skapar förvirring och tvivel och detta står i motsats till föreskriften av det förutbestämda. Följeslagarna gjorde inte så här och de var de mest beslutsamma i att söka sanningen. Likaså befann de sig närmst den första [kunskaps]källan som släckte törst och tillintegjorde oro [profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser].

I Ṣaḥīḥ al-Buk̲hārī återges från ‘Abi bin Abi Tālib att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt: ”Det finns ingen vars plats inte har skrivits ned, antingen i Paradiset eller i Helvetet.” De sade: ”Allāhs sändebud! Skall vi bero till det?” och i en annan version: ”Skall vi inte bero till vad som har skrivits ned för oss och överge handlingar?” Han svarade: “Nej, handla, för allting görs lätt.1

I en annan version: “Handla, därför att alla kommer att finna det lätt [att utföra] sådana handlingar som leder personen till den angivna platsen. Den som tillhör det lyckliga folket kommer det att göras lätt för att utföra det lyckliga folkets handlingar. Men den som tillhör det skändliga folket kommer det att göras lätt för att handla skändligt.” 2 Sedan reciterade Han: ”För den som villigt ger [av sina ägodelar] och fruktar Gud och som tror på det högsta goda, ska Vi göra det lätt [att följa religionenes bud] Men den som håller hårt om penningpåsen och som [därför att han är rik] tror sig vara fri från allt bereonde och förnekar det högsta goda, [för honom] ska Vi göra det tungt och svårt.3

Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har då förbjudit att man beror till vad som har skrivits samtidigt som man överger handlande. Det finns ju inga sätt för att känna till vad som har skrivits. Allāh beordrade Sina tjänare att göra vad de kan och har möjlighet till, och detta är att handla.

Som bevis för detta reciterade han [Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser] versen som visar att den som utför en god handling och tror kommer vägen att göras lätt för. Detta är ett effektivt och fruktbringande botemedel i vilket Allāhs tjänare finner att de kan uppnå hälsa och lycka. Tjänaren handlar rättfärdigt byggt på ett fundament av tro och gläder sig över det när det både blir lättare i denna värld och i den Nästkommande.

Jag ber Allāh den Upphöjde att ge oss framgång i att handla rättfärdigt, att Han gör vägen lätt för oss, att Han håller oss borta från ondska och att Han förlåter oss både i det Nästkommande livet och i detta. Han är sannerligen den Generöse, den Vänlige.

Fotnoter

  1. Muslim 2647

  2. al-Buk̲hārī 1362

  3. Koranen 92:5 – 10