Gemensam åkallan vid ´Arafāt och under andra tillfällen

Fråga: Vilket är utlåtandet om att samlas för åkallan under ´Arafāt-dagen, oavsett om det är just där eller vid någon annan plats?

Svar: Under denna stora dag är det bästa för pilgrimen att anstränga sig med åkallan och att vara ödmjuk inför Allāh. Personen bör även höja sina händer. Anledningen är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – under denna dag fram till solnedgången ansträngde sig med åkallan och åminnelse av Allāh. Detta skedde när han hade bett middagsbönen och eftermiddagsbönen tillsammans och förkortade i ‘Uranah-dalen. Sedan gick han till platsen där man står och han stod där bland klipporna för åkallan [platsen kallas Jabalul-Āl]. Han ansträngde sig i åkallan och åminnelse av Allāh. Han gjorde detta med händerna höjda och i riktning mot qiblah samtidigt som han satt på en honkamel.

Allāh har föreskrivit att tjänarna ska åkalla med ödmjukhet, i hemlighet och visandes ödmjukhet inför Honom. Detta med hopp och fruktan. Denna plats är en av de bästa platser för åkallan. Allāh den Upphöjde har sagt: “Åkalla er Herre i det tysta med ödmjukt sinne; Han älskar inte dem som går till överdrift.” ¹

Och Han den Upphöjde har sagt: ”Och – [du som är troende] – åkalla i tysthet din Herre morgon och afton, ödmjukt och med fruktan.” ²

I Ṣaḥīḥ al-Buk̲hārī och Ṣaḥīḥ Muslim återges att Abū Mūsa al-Ash´ari har sagt att folket höjde sina röster i åkallan, så Allāhs sändebud – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade: ”Troende! Ta det lugnt, för sannerligen kallar ni inte på någon som är död eller frånvarande. Den som ni åkallar är sannerligen Allhörande, Närmst. Han är er närmre än ert riddjurs nacke.” ³

Allāh prisade Zakariya för detta. Han den Upphöjde sade: ”[Detta är] en berättelse om hur din Herre bevisade Sin tjänare Sakarias Sin nåd. När han i en tyst [innerlig] bön bad till sin Herre.” ⁴

Allāh har även sagt: ”Er Herre säger: ‘Be till Mig, så ska Jag besvara er [bön].” ⁵

Verserna och aḥādīt̲h som uppmuntrar till åminnelse av Allāh och åkallan är många. Det är speciellt förskrivet att göra mycket åkallan och åminnelse av Allāh på denna plats [´Arafāt⁶]. Detta med rena intentioner, ett närvarande hjärta samt med hopp och fruktan. Det är också föreskrivet att höja röster när man gör det eller att man säger talbiyyah som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – och hans följeslagare gjorde, enligt vad vi känner till.

Om några åkallar i en grupp och de säger ”āmīn” för personens åkallan, då finns det inget skadligt i det. Detta är precis vad som görs i qunūt, efter att ha läst ut Koranen, i åkallan för regn och vid liknande åkallan.

Att samlas vid en annan plats än ´Arafāt under ´Arafāt-dagen saknar grund och det är inget som profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har gjort. Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har sagt: ”Den som gör något som inte är enligt vår fråga [islam] kommer att få det avvisat.” ⁷ Detta har Muslim återgivit i sin Ṣaḥīḥ.

Och Allāh är den som ger framgång.

Fotnoter

1. Koranen 7:55 ↩

2. Koranen 7:205 ↩

3. al-Buk̲hārī 2992 och Muslim 2704 ↩

4. Koranen 19:2 – 3 ↩

5. Koranen 40:60 ↩

6. Den öppna slätten sydöst om Mecka som pilgrimmerna samlas på under den nionde dagen i den tolfte månaden. ↩

7. Muslim 1718 ↩