Sjukdomar och hur de sprids mellan människor

Fråga: Vi ber er att förklara profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ord: ”Det finns varken ‘Adwa, tiyarah, hamah eller ṣafar¹.” ² Vilken sorts förbud finns i denna ḥadīt̲h och hur får vi ihop den med denna ḥadīt̲h: ”Fly från spetälska som du skulle fly från lejon.”? ³

Svar: ‘Adwa är när en sjukdom sprids från en sjuk person till en frisk person. Detta gäller både för sjukdomar som har med moral och andlighet att göra och sjukdomar som har med hälsa att göra. Därför har profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – informerat oss om att ha följe med en ond person är som att sitta tillsammans med en smed: Antingen bränner du dina kläder, eller kommer du i varje fall att få en dålig lukt från personen. ‘Adwa innefattar då både fysiska och andliga sjukdomar.

Tiyarah är när man bli pessimistisk på grund av något man har sett, hört eller fått reda på [tron på onda omen].

Hamah har förklarats på två sätt:

1. En sjukdom som drabbar någon och som sprider sig till andra. Enligt denna förklaring är det en specificering av en allmän term när den nämns efter ‘Adwa.
2. En välkänd fågel som araberna påstod skulle komma till en familj i vilken någon hade bragts om livet. Fågeln skulle då skrika över deras huvuden tills de hade hämnats den mördade. Vissa trodde att det möjligen var den dräptes själ som hade tagit formen av hamah. Detta är en sorts fågel som liknar en uggla. De säger också att det är en uggla som irriterar den dräptes familj med dess skrik tills de hämnas personen. De anser att detta är ett dåligt omen, så om den landar på ett av deras hem och där skrek, då skulle de säga att den skrek för personens död och de skulle tro att personens bortgång var nära. Detta är falskt.

ṣafar har förklarats på ett antal sätt:

1. Att det är den välkända månaden ṣafar och araberna anser att detta är ett dåligt omen.
2. Att det är en magsjukdom som drabbar kameler och att den sprider sig från den ene till den andre. Att den nämns efter ‘Adwa skulle då vara en specificering av en allmän term.
3. Senareläggandet av månaden ṣafar, med innebörden att det är det senareläggande genom vilket de icke-troende gick vilse när de sköt upp strid under månaden muḥarram till ṣafar. De gjorde den tillåten [att strida under] ett år men helig ett annat.

Den starkaste åsikten är att det avser månaden ṣafar. Araberna brukade ju under tiden för islam anse att den var ett dåligt omen. Och årstiderna har ingen inverkan. Allāhs den Allsmäktiges bestämmelse är densamma som under alla andra månader. Både gott och ont bestäms under denna månad.

Somliga antecknar datumet när de har gjort en viss sak den 25:e ṣafar. De säger: Fullbordat den 25:e ṣafar, den goda månaden. Detta anses som att bota innovation med innovation och okunskap med okunskap. Detta är ju varken är en god eller ond månad.

Därför ogillade vissa salaf – må Allāh vara nöjda med dem – de som när de hörde en uggla hoa sade: ”Något bra, om Allāh vill.” Det är inte så att den bär med sig gott eller ont. I stället hoar den precis som andra fåglar gör.

Dessa fyra företeelser som sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – har motsatt sig att man måste sätta sin tilltro till Allāh, att ha en uppriktig avsikt och att en muslim inte bör vara svag när personen konfronteras med dessa händelser.

Lägger en muslim någon vikt vid dessa händelser kommer personen att svara på ett av följande sätt:

1. Att reagera på dem genom att antingen agera eller inte agera efter dem. Vad muslimen än gör kommer personen att ha handlat beroende av något som inte har någon sanning i sig.
2. Att reagera genom att inte agera efter dem och inte lägga någon vikt vid dem, men ändå känna en viss oro. Även om detta är ett mindre ont än det första bör inte dessa antydningar besvaras och man bör sätta sin tro till Allāh den Allsmäktige.

Det finns sådana som kan tänkas öppna Koranen och söka efter ett omen genom den. Ser de att något nämnas om Elden säger de: ”Detta är ett dåligt omen.” Ser de att något nämnas om Paradiset säger de: ”Detta är ett bra omen.” Saken är den att detta är precis vad man gjorde under tiden före islam när man använde slagrutor för att bestämma vad man skulle göra.

Ett förnekande av dessa fyra företeelser är inte en förnekelse av att de existerar, för det gör de. I stället är det en förnekelse av att de har en inverkan. Detta beror på att det är Allāh som får saker och ting att inträffa och om det finns någon känd orsak är det den sanna orsaken men en orsak som är föreställd, den är falsk. Detta förnekande är därmed en förnekelse av dess inverkan och kausialtitet.

‘Adwa existerar och det finns bevis för det i profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ord: ”Ta inte den som bär en sjukdom till den friske.” ⁴ Detta innebär att den som äger en sjuk kamel inte bör ta den till en frisk kamel så att den smittosamma sjukdomen sprider sig.

Han har sagt: ”Fly från spetälska som du skulle fly från ett lejon.” ⁵ Spetälska är en fruktansvärd sjukdom som sprider sig snabbt och dödar den som drabbas. Det har till och med sagts att det är en pest och vi är därmed beordrade att fly från den så att vi inte smittas.

I detta finns en bekräftelse för att ‘adwa har en inverkan men dess inverkan är inte något oundvikligt. Den kan då sägas vara en aktiv orsak i sig själv men profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – beordrade oss att fly från spetälska och att inte ta en sjuk kamel till en frisk. Detta för att undvika orsakerna, inte på grund av orsakernas inverkan. Allāh den Upphöjde säger: “Låt inte era egna händer medverka till er undergång.” ⁶

Man bör inte säga att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – förnekade verkan i ‘adwa då detta är något som motbevisas genom andra aḥādīt̲h och faktiska bevis. Om det sägs att när profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade: “Detta är inte ‘adwa.” En man sade: “Allāhs sändebud! Vad gäller då för mina kameler? De är ute och betar men när en skabbig kamel blandar sig med dem infekteras de alla av skabben.”

Profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – sade då: “Vem gav då sjukdomen [skabben] till den första?”

Svaret är att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – genom sina ord här visar att sjukdomen spreds från det sjuka djuret till det friska genom Allāhs den Allsmäktiges diktat och att sjukdomen som hade drabbat det första friska djuret hade sänts ned av Allāh den Allsmäktige.

Det kan finnas en känd orsak bakom en händelse men det kan också vara så att det inte finns det. Den första kamelens skabb finns det ingen vetskap om, utom att den har bestämts av Allāh den Upphöjde och den andra kamelens skabb har inträffat genom en känd orsak. Men om Allāh hade velat hade den inte drabbats av denna skabb.

Därför drabbas kameler ibland av skabb som sedan går över utan att kamelen avlider. På samma sätt är pest och kolera smittosamma sjukdomar som kan komma in i ett hem och drabba vissa av dem som bor i det så att de avlider, medan andra håller sig friska utan att drabbas.

Man bör sätta sin tro till Allāh och lita till Honom. Det har ju rapporterats att en spetälsk man kom till profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – och att han tog personen i handen och bad personen att äta. ⁷ Detta var från maten som profeten åt och han gjorde så för att han litade till Allāh. […]

Denna metod för att göra aḥādīt̲h förenliga är den bästa som har lagts fram för att få ihop aḥādīt̲h. Somliga har påstått att några upphäver andra men detta påstående är fel då ett av villkoren för en upphävning är att det inte är möjligt att förena dem. Går det att förena dem är det en skyldighet att göra så, då får man ju med tillämpandet av båda bevisen.

En upphävning betyder å andra sidan att man ogiltigör ett av dem. Att tillämpa båda är bättre än att ogiltigöra ett av dem. På detta sätt accepterar vi båda och anser dem vara bevis.

Och Allāh är Den som ger framgång.

Fotnoter

1. Den andra månaden på det islamiska året. ↩

2. al-Buk̲hārī 5707 ↩

3. al-Buk̲hārī 5707 ↩

4. al-Buk̲hārī 5771 och Muslim 2221 ↩

5. al-Buk̲hārī 5707 ↩

6. Koranen 2:195 ↩

7. Abū Dāwūd 3925 och at-Tirmid̲hī 1817 ↩