Qadyanis [Aḥmadiyah] – en varning

Fråga: Vad finns det att säga om denna sekt?

Svar: All lovprisan tillhör Allāh och må Hans frid och välsignelser vara över Hans profet, hans familj samt följeslagare och de som följer hans vägledning.

Kommittén för forskning i fiqh har undersökt frågan om Qadyani som först dök upp i Indien under det sista århundradet [enligt kristen tideräkning] och som även är känd under namnet Aḥmadiyah. fiqh-akademin har studerat deras trosprinciper som sektens grundare Mirza Ghulam Aḥmad [f. 1876 e.Kr] propagerade. Han påstod att han hade fått ta emot en uppenbarelse, att han var den utlovade Messias och att vår profet, Muḥammad bin ´Abdullāh, inte var den siste profeten.

Han påstod att han var gudomligt inspirerad, att mer än 10 000 verser hade uppenbarats till honom, att den som inte tror på honom är en icke-troende och att muslimerna är skyldiga att vallfärda till Qadyan [då han påstod att det var en helig stad likt Mecka och att det är staden som kallas för al-Masjid al-Aqsa]. Detta finns förklarat i hans bok som har publicerats under namnet Barahīn Aḥmadiyah samt i en avhandling som har publicerats under namnet at-Tablīgh.

Den akademiska kommittén har även undersökt uttalanden från Mirza Bashir ad-Dīn, son till Ghulam Aḥmad al-Qadyani och hans efterträdare. Ett uttalande hämtas från boken Aynat Sadaqat: “Den muslim som inte svär en trohetsed till den utlovade Messias [hans fader, Mirza Ghulam Aḥmad], oavsett om personen hört hans namn eller inte, är en icke-troende som står utanför islam.” [Sida 35]

I journalen al-Fadhl berättar han att hans fader, Ghulam Aḥmad, har sagt:

”Vi är oense med muslimerna om allting beträffande: Allāh, profeten, Koranen, bönen, fastan, vallfärden och allmosan. Mellan oss och dem finns väsentliga skillnader i allting.” [30:e juli 1931]

I samma journal [tredje volymen] sägs det: “Mirza är profeten Muḥammad.” Han påstår att han var uppfyllandet av Allāhs ord i Koranen, när Jesus säger:

“Och för att förkunna för er det glada budskapet att ett sändebud ska komma efter mig vars namn ska vara Aḥmad.” [Koranen 61:6]

Kommittén har även undersökt vad pålitliga lärde samt författare har skrivit och publicerat om Qadyani Aḥmadiyah. Det klargörs att de helt står utanför islam.

Grundat på detta tillkännagav Parlimentary Terrirorial Committee i Pakistan 1974, i total enighet bland dess medlemmar, att Qadyanisekten var en icke-muslimsk minoritet i Pakistan. Nationalrådet för den pakistanska nationen var även enigt om att Qadyani var en icke-muslimsk minoritet.

Det har även framkommit från vad Mirza Ghulam Aḥmad själv har skrivit i ett stort antal brev till den engelska regeringen i Indien att han stödde dem och att han förklarade att djihād var förbjudet. Syftet var att få muslimerna lojala mot den engelska kolonialmakten i Indien. Han påstod att djihād, som några okunniga muslimer erkänner, hindrade att de visade lojalitet mot engelsmännen. I boken S̲hahādah al-Qur’an [sjätte upplagan, sida 17] skriver han:

“Jag är övertygad om att mina följeslagare kommer att öka, antalet som tror på djihād kommer att minska, då tron på att jag är Messias eller Mahdi fordrar att djihād avvisas.”

[Se Professor an-Nadawis avhandling som Muslim World League har publicerat, sida 25].

Efter att ha studerat dessa och andra dokument – vilket innefattat ett stort antal manuskript som klargör Qadyanis trosprinciper, dess grundare, dess farliga mål, förstörandet av den korrekta islamiska tron och vilseledningen av muslimer – har fiqh-akademin¹ i total enighet kommit fram till att Qadanis trosprinciper är oislamiska och att dess anhängares presentation av sig själva som muslimer endast är ett sätt att vilseleda än mer. fiqh-kommittén tillkännager därmed att alla muslimer, regeringar, lärda, författare, tänkare, predikanter och andra över hela världen måste motsätta sig denna vilseledda sekt och dess anhängare.

Och framgång kommer från Allāh.

Fotnoter

1. Rättslära. ↩