Gemensam åkallan efter bönen i församlingen

Fråga: I vår by finns det två församlingar. Båda påstår sig följa den rätta vägen. Vid slutet av bönen finner vi att en församling höjer händerna och åkallar gemensamt på följande sätt: ”Allāh! Sänd välsignelser och frid över Muḥammad, Din tjänare och Din Budbärare, den illitterate profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – och över hans familj, och följeslagare och sänd de bästa hälsningarna till honom.” Det finns även en annan åkallan som de kallar al-Fatih.

Den andra församlingen vill inte göra detta när imamen har sagt taslīm.

Frågar vi den första församlingen, säger de att denna åkallan gör bönen fullständig och att det inte finns något annat än gott i den. Den andra församlingen säger att detta är en innovation som inte har rapporterats från profeten. Som bevis använder de hans ord: ”Den som påbörjar något i denna vår fråga [religionen] som inte kommer från den, kommer att få det avvisat.” ¹ Det finns även andra aḥādīt̲h som de citerar som bevis. Vi unga män vet inte var sanningen finns. Vi ber att ni gör detta klart för oss.

Svar: Vi känner inte till något som tillåter gemensam åkallan efter imamens taslīm. En fatwa om detta har redan utfärdats av den Permanenta Kommittén.

Den lyder enligt följande:

Gemensam åkallan efter den obligatoriska bönen är inte en sunnah om den innebär att händerna höjs. Det spelar ingen roll om det är imamen själv, den som leds i bön eller båda två. Detta är en innovation. Detta har inte rapporterats från profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – eller hans följeslagare. Det finns inga invändningar mot att höja händerna. Vissa aḥādīt̲h har rapporterats om detta.

Och genom Allāh uppnås framgång. Må frid vara över vår profet Muḥammad, hans familj och följeslagare.

Fotnoter

1. Muslim 1718 ↩