Söka välsignelser från gravar och att göra tawāf runt dem med avsikten att komma närmare den som ligger begravd däri

Fråga: Vilket är utlåtandet om att söka välsignelser från gravar och att göra ṭawāf runt dem för att få ens behov uppfyllda och för att komma närmare den som ligger begravd däri? Vilket är utlåtandet om att svära vid någon annan än Allāh?

Svar: Att söka välsignelser från gravar är inte tillåtet och det är en sorts s̲hirk. Detta beror på att detta gör gällande att det finns en inverkan från något som Allāh inte har gett någon auktoritet för. Det var inte de rättfärdiga salafs tradition att söka välsignelser på detta sätt, och då är det dessutom en innovation.

Trodde den som sökte välsignelser att gravens invånare hade någon inverkan eller förmåga att skydda mot ont eller ge något gott, då är det stor s̲hirk om personen åkallade dem i något av dessa syften. Det är också stor s̲hirk om den som residerar i graven dyrkas genom bugningar, nedfallanden eller slakt av ett djur för att komma närmare och visa vördnad för personen. Allāh den Upphöjde säger:

”Den som vid sidan av Gud åkallar en annan gudom – för vars [existens] han saknar bevis – ska stå till svars enbart inför sin Herre. Det ska inte gå dem väl som förnekar sanningen!” [Koranen 23:117]

”Var och en som med hopp ser fram mot mötet med sin Herre ska [sträva efter att] leva ett gott och rättskaffens liv och inte göra någon delaktig av den dyrkan som han ägnar sin Herre!” [Koranen 18:110]

Månggudadyrkarna som begår stor s̲hirk är icke-troende som står utanför islam. De kommer att för evigt uppehålla sig i Elden och Paradiset är förbjudet. Detta enligt Allāh den Upphöjdes ord:

”Gud utestänger den från paradiset som sätter medhjälpare vid Guds sida och Elden ska bli hans sista hemvist. För [dessa] syndare finns ingen hjälpare.” [Koranen 5:72]

Svär man vid någon annan än Allāh, och man tror att den som man svär vid har en position likvärdig med Allāhs, då är man en månggudadyrkare¹ som gör sig skyldig till stor s̲hirk. Om man inte tror det, men det i ens hjärta finns begär att upphöja den man svär vid, och det sker utan att man tror att personens position är likvärdig med Allāhs, då är man skyldig till mindre s̲hirk. Detta enligt profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ord: “Den som svär vid något annat än Allāh har begått otro eller s̲hirk².” ³

De som söker välsignelser från gravar, åkallar de avlidna eller svär vid någon annan än Allāh måste tillrättavisas skarpt. Det måste klargöras för personen att ett sådant beteende inte kommer att rädda personen från Allāhs straff enbart eftersom personen säger: ”Detta är något som vi lärt oss från våra förfäder.” Detta argument är detsamma som polyteristerna som motsade sig sändebudet – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – lade fram:

”Vi har förstått att detta var våra förfäders tro och vi följer deras exempel.” [Koranen 42:23]

Deras sändebud sade då till dem:

”Men om jag ger er bättre vägledning än den som ni har förstått att era fäder följde? Blev deras svar [alltid]: ’Vi avvisar det [budskap] som [ni profeter påstår att] ni har anförtrotts!’” [Koranen 43:24]

Allāh den Upphöjde säger:

”Och Vi lät dem känna på Vår vedergällning. Se där vilket slut de fick som påstod att sanningen är lögn!” [Koranen 43:25]

Det är inte tillåtet att som bevis för denna felaktiga handling säga att föräldrarna gjorde det eller att det är en vana. Argumenterar någon på detta sätt är personens argument ogiltigt hos Allāh den Upphöjde och det kommer inte att göra personen någon nytta.

De som har prövats med något likt detta måste i ånger vända sig till Allāh, följa sanningen var den än finns och vem som än kommer med den, och inte låta sig hindras att acceptera den genom folks seder eller vad de okunniga påstår. Den sanne troende är den som inte fruktar klander från dem som klandrar och som inte låter sig hindras att följa Allāhs religion.

Må Allāh ge oss framgång med att uppnå det som gör Honom nöjd och må Han skydda oss från allt som orsakar Hans vrede och straff.

Fotnoter

1. Mushrik. ↩

2. Polyteism eller månggudadyrkan. Att sätta något vid Allāhs sida i ens dyrkan. ↩

3. al-Buk̲hārī 2679 ↩