Vattnet tar slut under tvagningen och kroppsdelarna hinner torka
Muḥammad bin Sālih al-´Uthaymīn
Fahd bin Nasir bin Ibrahim as-Sulaiman(1424), Fatawa Arkanul-Islam. Volym 1. Libanon: Makbtaba Dar us-Salam. 323 s. ISBN 9960-892-66-2 Muhammed Knut Bernström (1421), Koranens budskap. Simrishamn: Proprius. ISBN 91-7118-887-8
Fråga: Om vattnet tar slut när man tvagar sig och det sedan kommer tillbaka när kroppsdelarna har torkat, bör man då fortsätta där man var eller bör man börja om från början?
Svar: Detta grundas på innebörd i ordet muwālāh och om det är villkor för att ens tvagning ska accepteras. De lärde har två åsikter:
Att muwālāh är ett villkor och att ens tvagning inte är giltig utan varaktighet. Om en kroppsdel inte tvättas samtidigt som de andra är den inte giltig. Detta är den starkaste åsikten om tvagningen. Det är ju en enskild dyrkan och alla delar måste vara sammankopplade. Anser vi att muwālāh är en skyldighet och ett villkor för att tvagningen ska vara giltig, vilken är då definitionen av muwālāh?
Vissa lärde har sagt att muwālāh är att inte fördröja rengörandet av en led så att det som tvättades innan har torkat på grund av tiden som gått [om anledningen inte rör själva reningen]. Ett exempel på detta är om det finns målarfärg där man ska tvätta sig, man försöker då få bort det och det tar så lång tid att man hinner torka. Då bör utgå från vad som redan har avklarats och fortsätta, även om det har gått en lång stund. Detta beror på att fördröjandet är en del av reningen.
Men om fördröjandet skedde eftersom vatten skulle hämtas, som fallet var i frågan, har vissa lärde sagt att muwālāh har gått förlorad. Då måste tvagningen göras om från början. Andra säger att muwālāh inte har gått förlorad då det inte var något man valde självmant och eftersom man fortfarande väntar på att fortsätta med sin tvagning. Enligt denna åsikt, om vattnet återvänder, då bör man utgå från vad man har gjort även om man har torkat.
Grunden till detta är att bland de lärda som säger att muwālāh är en skyldighet och ett villkor för giltigheten, så har vissa åsikten att muwālāh inte avgörs genom att kroppen har torkat, utan enligt vad som är sed. Därför anses det som vanligtvis är ett avbrott vara ett avbrott, och det som inte anses vara ett avbrott är det inte.
Ett exempel på detta är den som väntar på vatten när tillförseln bryts. Man menar nu att personen är sysselsatt med att få tag på vatten och det anses inte vara en paus under tvagningen. Personen baserar sin handling på vad som har föregått om det inte drar ut på tiden till den grad att det tar längre tid än vad som anses vara normalt. I detta fall måste de börja från början. Och det är inga problem att göra det.