Försumlighet i bönen

Fråga: Vilket är utlåtandet om försumlighet i bönen när ens tankar oavsiktligen börjar vandra iväg?

Svar: All lovprisan tillhör Allāh. När tiden för bönen kommer bör den dyrkande glömma det världsliga för att i så stor utsträckning som möjligt kunna koncentrera sitt sinne och sina tankar på att dyrka Herren. När personen renar sig och står upp för att be, då står personen ödmjukt och reciterar Herrens skrift, lyssnar på den, funderar över dess innebörd och innebörden av de åkallan som reciteras i bönen.

Personen bör inte ge efter för djävulen och hans smygande viskningar. När djävulen försöker att distrahera personen så anstränger personen sig än mer för att koncentrera sig på bönen samtidigt som personen söker skydd hos Allāh ifrån den fördömlige djävulen.

Från Abu’l-‘Alā’ ibn al-Shukhayr har det berättats att ‘Uthmān har sagt: “Allāhs sändebud, djävulen kommer mellan mig och min bön och recitation.” Han [Profeten] sade: “Det är en djävul kallad Khanzab. Känner du honom, sök då din tillflykt hos Allāh ifrån honom och [torr]spotta tre gånger till vänster.” Han [‘Uthmān] sade: “Jag gjorde det och Allāh höll honom borta ifrån mig.”¹

Och Allāh är källan till all styrka. Må Allāh välsigna vår profet Muhammed, hans familj och följeslagare, och ge dem frid.

Fotnoter

1. Aḥmad 4/216, Muslim 4/1728–1729, ‘Abd al-Razzāq 2/85, 499, 2582, 4220, Ibn Abi Shaybah 7/419, 10/353 och Ibn al-Sunni i ‘Aml al-Yawm wa’l-Laylah s. 272, 577. ↩