Sol- och månförmörkelsebön

Fråga: Vilket är utlåtandet om bönen vid sol- och månförmörkelse?

Svar: Bön vid sol- och månförmörkelse är högt rebefallde sunnor. Enligt majoriteten av de lärde är de dock inte obligatoriska. Det råder inga tvivel om att profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – brukade söka skydd genom att be dem och han bad en förnämlig bön som skiljer sig från alla andra böner.

Vissa lärde har sagt att de är obligatoriska, antingen för varje individ eller genom att ett tillräckligt antal befriar de andra från skyldigheten. Som bevis för detta citerar de profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – order att be dem tillsammans med att den grundläggande principen om befallningar är att de är skyldigheter. Detta stöds av bevis som visar deras betydelse.

[Förmörkelsen] är en varning från Allāh den Allsmäktige om ett straff som orsakerna till har ägt rum. Då måste tjänarna vädja till Honom den Allsmäktige på grund av detta straff som orsaken till har ägt rum och som Allāh har lämnat en varning om.

Det råder inga tvivel om att denna åsikt är stark och att den har bevis från aḥādīt̲h och sunt förnuft. Det minsta man kan säga är att det är en skyldighet för samhället. Detta är vår åsikt.

Majoriteten har inga bevis för att det inte är en skyldighet, utom ett uttalande från profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – riktat mot en man som frågade honom: “‘Finns det några andra än dem [de fem dagliga bönerna] som åligger mig?’ Han sade då: ‘Nej, om du inte vill göra så frivilligt.’” ¹

Detta upphäver dock inte möjligheten att andra böner än de fem dagliga är obligatoriska, om någon anledning till att de finns existerar. [I detta fall] skulle innebörden av upphävandet i profetens – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – ord “nej” vara en upphävelse av skyldigheten i de fasta [sunnah] bönerna som upprepas varje dag och natt. Men när de gäller de böner som är knutna till en viss orsak, då upphäver denna ḥadīt̲h inte att de är obligatoriska.

Kortfattat anser vi att förmörkelsebönen antingen är obligatorisk, antingen för varje individ eller ett tillräckligt antal som klarar av skyldigheten för de andra.

Fotnoter

1. al-Buk̲hārī 46 och Muslim 11 ↩